Efter ungefär 20 minuter av matchen går brandlarmet och vi måste bryta, så alla går ut och väntar på att få spela vidare. Det dröjer kanske 20 till innan vi får fortsätta spela men skulle jag spela klart matchen skulle det betyda att vi skulle missa tåget till lund och nästa gick efter 2 timmar och då skule vi missa matchen i lund vi åkte för att se. Så jag var tvungen att gå av när det återstod kanske 20 och redan då låg vi under, sedan förlorade vi också matchen... Inget av det var roligt.
På tåget satte vi oss tydligen på den tysta avdelningen men det hade ju varken jag eller linn hört talas om så vi pratade precis som vanligt, tysta var vi aldrig. Vi sa också högt att vi undrade varför ingen sa något, sen kom en kille fram och undrade om vi visste att det var en tyst avdelning. Linn ljög och sa ja men jag var ärlig och svarade nej och gick och letade nya platser.

I sm, som vi var i lund för att titta på, kom ifk skövde på en tredjeplats.
I bilen, som vi åkte i på vägen hem, hade jag ont överallt. Jag fick sitta på ett obekvämt mittensäte som nog inte är byggt för en (4 timmars?) 10 timmarsresa! Jag fick sitta helt rak i ryggen utan att kunna sova hela vägen. Det hjälpte bara lite när jag hittade min gamla musik, som jag lagt in på mammas ipod för länge sen, där bla denhär låten fanns med: